Året som skogsägare: februari
Med vår skogskalender får du koll på viktiga datum och vad som är bra för dig som skogsägare att tänka på under året. Här komm…
Föryngringsavverkning är en naturlig del av ett skogsbestånds livscykel. När skogen har nått sin slutavverkningsålder är det dags att låta ett nytt, yngre bestånd ta vid. Man kan likna det vid ett kretslopp. Här nedan guidar vi dig genom de olika steg du som skogsägare tar i detta kretslopp.
Steg 1. Titta igenom din skogsbruksplan
Med en aktuell skogsbruksplan blir ditt skogsägande enklare. En skogsbruksplan skapas utifrån ditt, som skogsägares, fastighetsinnehav och talar om vilka skogliga aktiviteter som bör utföras och när det är lämpligt. Den visar rekommenderade aktiviteter som du bör göra i din skog, men ger dig också en god uppfattning om vilka inkomstmöjligheter fastigheten kan ge nära i tid, men också på sikt. Väntar du exempelvis för länge med att utföra vissa specifika skogliga åtgärder kan det vara svårt att hämta igen de ekonomiska konsekvenser som då kan uppstå.
Vi hjälper dig att lägga upp en hållbar strategi enligt din skogsbruksplan och dina mål för att så att det ger dig största möjliga värde. Med din skogsbruksplan kan vi tillsammans planera arbetsinsatser och ekonomi samtidigt som den fungerar som ett värdefullt underlag vid beställning av skogliga aktiviteter.
Steg 2: Planera din avverkning
Beroende på hur din mark ser ut inför en avverkning kan olika tider på året underlätta vid avverkning. Du bör därför ta hänsyn till de förutsättningar som finns i det område du ska avverka när du bestämmer vilken tid på året som passar bäst. Det finns fördelar både med att avverka under vintern som under barmarksperioden.
Har du en särskilt besvärlig mark finns det tydliga fördelar med att avverka under vintern – med tjäle i marken blir bärigheten bättre och markskadorna efter avverkningen blir mindre. På torra till friska marker kan man generellt räkna med att kunna avverka under barmarksperioden. Med barmarksavverkning slipper man kostnader för snöröjning och risken för kvarlämnat virke minskar, dessutom är det lättare att hålla nere stubbhöjden.
Steg 3: Anmäl avverkning till skogsstyrelsen
Som skogsägare är du skyldig att anmäla avverkning till Skogsstyrelsen senast sex veckor innan avverkningen påbörjas om området är minst 0,5 hektar. Under de sex veckorna kontrollerar Skogsstyrelsen att reglerna i lagstiftningen följs och om det finns något som behöver skyddas inom området.
Steg 4: Förbered inför avverkning (vinteravverkning)
Om du ska avverka i ditt bestånd under vintern fungerar snön som ett utmärkt isoleringsmaterial – därför bör man ”trampa” blöta passager först. Syftet är att trycka ihop snön så att kylan kan tränga ner i marken så att den fryser ihop. Man brukar börja med något lättare fordon såsom snöskoter för att sedan använda ett något tyngre fordon som exempelvis en jordbrukstraktor. En väl förberedd ”trampning” innebär att fullastade skotare kan köra där man knappt kan gå på sommaren. Ett relativt kostnadseffektivt sätt att kunna avverka på fuktig till blöta marker.
Steg 5: Efter avverkning, förbered med markberedning
Efter en avverkning är det bra att genomföra en markberedning. Det förbättrar dina plantors möjlighet att överleva och växa, men det underlättar också själva planteringsarbetet. Syftet med markberedning är att ta bort konkurrerande vegetation, vända upp mineraljorden och skapa en odlingsbädd för plantan. Genom att markbereda får plantan bästa möjliga start i form av förhöjd marktemperatur och bättre försörjning av vatten och syre. Samtidigt frigörs näringsämnen som ger plantan en extra boost. I början blir det också svårt för vegetationen att krypa intill plantan vilket minskar risken för skadedjursangrepp.
Steg 6: En nytt bestånd ska ta plats, dags att plantera!
Kanske är det redan tydligt vart du behöver plantera. Har du avverkat och markberett är det enklare att se vart behoven finns. Då är det bara att plantera. Om området där du ska plantera har blötare partier med kraftig gräsväxt rekommenderas högläggning med grävmaskin. Markberedningshögen blir då större och kommer upp från det blöta och plantan får ett bättre försprång innan gräset växer in mot plantan.
Idag finns många olika typer av plantor. Vi pratar gärna med dig om vad som passar bäst för dina skogsskiften, beroende på hur markförhållandena ser ut och vart i landet skogen finns. Det är viktigt att de plantor du väljer är genetiskt anpassade efter den plats där de ska växa. För att vara säker på att få tag i plantor av rätt typ och med rätt härkomst bör plantorna beställas i god tid innan du ska plantera. Gärna året innan planteringen ska genomföras för att vara på den säkra sidan.
Steg 7: Ge din skog bättre förutsättningar genom röjning
Om du tajmar fel eller är för sparsam vid röjning finns en risk att det blir för många stammar kvar när det sedan är dags för gallring. Det resulterar i att medelstammen blir onödigt låg vilket ökar avverkningskostnaden samt dämpar tillväxtkurvan. Din skogsbruksplan berättar när det är aktuellt för dig att röja och din skogsrådgivare hjälper dig gärna med att berätta i vilken omfattning skogen behöver röjas.
Steg 8: Dags för en första gallring
En väl utförd gallring ger både direkta inkomster och ökar värdet på den kvarvarande skogen. Med minskad konkurrens mellan träden får man grövre träd och därmed större andel sågtimmer i framtiden. En allmän regel är att gran gallras första gången vid 12–15 meters övre höjd och tall vid 10–13 meters övre höjd. När nästa gallring ska genomföras beror på tillväxten vilket avgörs av bördigheten på skogen. En fingervisning är om trädkronorna är ”upphissade” och små eller om du har svårt att se igenom krontaket i din skog. Rent generellt brukar en skog gallras 2–3 gånger för att skapa så bra virkesvärden som möjligt och en sista gallring brukar göras när skogen är runt 20 meter hög.
Att varje träd efter gallring får mer utrymme gör dessutom att trädkronorna får möjlighet att breda ut sig och att rotsystemet utvecklas, vilket innebär att träden står stadigare när det blåser. Av den anledningen blir kvarvarande träd mer stormbeständiga. Andra fördelar med gallring är friskare bestånd med mindre självgallring och ett större ljusinsläpp till marken vilket är bra för näringsomsättningen för både småkryp och markflora. Det finns många fördelar med en gallring!
Steg 9: Dags att planera för föryngringsavverkning
Och där har kretsloppet cirkulerat ett varv och vi är tillbaka på föryngrande åtgärder. Se till att du uppdaterar din skogsbruksplan efter varje åtgärd så att du alltid har en aktuell skogsbruksplan att utgå från, det underlättar vid kommande aktiviteter.
Kontakta mig, jag vill ha hjälp med avverkning Beställ skogsbruksplan
Vill du prata skog med någon av våra kunniga skogsrådgivare?
Ring eller mejla så får du hjälp att komma framåt. Våra skogsrådgivare har bred och djup kompetens när det kommer till skogliga frågor. Meraskog verkar för ett långsiktigt, hållbart och lönsamt skogsägande i generationer. Vi har lång erfarenhet i skogsbranschen och en stark etablering i landet med kontor i Härjedalen, Hälsingland, Dalarna, Värmland och Småland.