Skador

Om törskate, även kallad "talldödaren"

Törskate är en lömsk rostsvamp som långsamt skadar eller dödar tall genom att strypa trädens näringstillförsel. Angreppen har ökat de senaste åren och i norra Sverige där problemen är störst drabbas många skogsägare hårt ekonomiskt. Här tittar vi reder vi ut vad törskate är och hur den angriper din skog, hur utbredningen över landet ser ut och vad du kan göra för att begränsa spridningen i dina bestånd.

Rostsvamp som sätter sig på tall
Törskate är en rostsvamp som angriper både yngre och äldre tall. Den sätter sig på den inhemska tallen, men inte till exempel contorta eller lärk. Även lövträd och granar klarar sig undan.

Törskatesvampen finns i två olika arter. Den ena arten sprids från tall till tall. Den andra värdväxlar mellan tall och olika örter. Kunskapen om vilka örter som fungerar som värdväxter är begränsad, men de man idag känner till är kovall (skogskovall), pion och tulkört. Nya studier visar dock att det förmodligen finns betydligt fler värdväxter än vad man tidigare trott.

Utbredningen störst i norra Sverige
Törskate förekommer i hela landet men framförallt i norra och mellersta norrland. I Norr- och Västerbotten orsakar den stora ekonomiska förluster varje år, särskilt i de fall unga träd drabbas och planteringar dör.

Studier pekar på att det finns en skillnad i törskatesvampens angreppsfrekvens mellan olika år. De senaste åren har angreppen ökat, men forskningen har ännu inte kunnat visa om det är en slump eller om det finns en orsak till detta. En del av förklaringen skulle enligt Skogforsk kunna vara en regional variation i väderförhållanden.

Årets inventering (2021) visar att törskate återfinns i 88% av alla inventerade bestånd i Norrbotten och i 68% av bestånden i Västerbotten. I Jämtland och Västernorrland är motsvarande siffra 35%.

Årets inventering på beståndsnivå visar också att skadefrekvensen varierar stort mellan länen. I Norrbotten är i genomsnitt 9% av tallarna i ett törskatedrabbat bestånd angripna. Där finns också exempel på bestånd där nära hälften av alla tallar är angripna. I övriga län är i genomsnitt en eller några få procent av tallarna i törskatedrabbade bestånd angripna. Allvarliga angrepp av törskate har dock noterats i både Jämtland och Västerbotten i områden som inte ingick i årets inventering.

Skadar tallen genom strypt näringstillförsel
Törskatevampen skadar tallen genom att bilda sår i trädet som stryper vatten- och näringstransporten till exempelvis grenar, toppen eller stammen ovanför såret. Förloppet är långsamt och utvecklas under många år. Det går ofta lång tid från det att svampen får fäste tills skadorna blir synliga och påtagliga.

På äldre träd är det första du märker ofta en död topp eller en död gren. Nedanför toppen eller grenen finns ett mörkt stamsår indränkt i kåda. Ett annat symptom är långa stamsår med en platt såryta i krona som fortfarande lever. Stamsåren är täckta av kåda.

På unga träd syns ofta en förtjockning av en gren eller stam, indränkt i kåda. Förtjockningen leder till att grenar snörs av. Om det istället är stammen som angripits, dör ofta hela trädet på sikt.

Under försommaren bildar törskatesvampen orangea sporsamlingar, ett annat tydligt tecken på infektion.

Begränsa spridningen av törskate i din skog
Att bekämpa törskatesvampen går inte med den begränsade kunskap vi har idag. Det är däremot möjligt att minska spridningen något genom olika åtgärder.

• Ta ned grenen eller trädet om du hittar enstaka angrepp. Det råder dock tveksamheter om större och mer utbredd saneringsgallring har någon större positiv effekt på skadebilden. Det kan vara så att ljusinsläppet som uppstår vid en gallring gynnar tillväxten av de värdväxter som sprider den ena arten av törskatesvampen vidare till fler träd.

• Gallra bort skadade träd.

• Överväg en förtida avverkning om skogen är hårt drabbad. I de värst drabbade bestånden är det ofta bäst att hugga ned alla träd och börja om.

• Lämna aldrig angripna träd som fröträd eller naturvårdsträd. Mottagligheten för törskadeangrepp har visat sig vara ärftlig.

• Överväg att plantera gran, löv, lärk eller contorta på utsatta områden.

• Undvik att plantera tall på granmark, då de värdväxter som medverkar till att sprida sjukdomen vidare trivs bäst på näringsrik mark. Om marken passar bättre för gran eller lärk än tall kan det vara en idé att byta trädslag.

• Hyggesbränning innan sådd eller plantering kan ha en effekt genom en tillfällig minskning av förekomsten av värdväxter i området. Detta är dock inte styrkt i några studier.

Om du har törskateangrepp i din skog är det alltid bra att prata med en skogsrådivare. Våra skogsrådgivare hjälper gärna till och kan guida dig rätt. Kontakta även ditt försäkringsbolag, då det kan vara ett försäkringsärende.

Om Meraskog
Meraskog verkar för ett långsiktigt och lönsamt skogsägande. Våra skogsrådgivare är personligt engagerade och som fristående aktör så förmedlar vi virke till dem som ger dig de bästa villkoren. Vi har lång erfarenhet i skogsbranschen och en stark etablering i Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och Värmland.