Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år

En omfattade studie om kolbalansen i nordlig skog har publicerats av den högt rankade tidskriften Global Change Biology, berättar Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en artikel. Denna studie visar att ett kalhygge binder mer koldioxid än vad det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning och att markens avgivning av koldioxid genom nedbrytning verkar vara mer eller mindre konstant oavsett skogens ålder.

Matthias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU har lett den hittills mest omfattande fältbaserade forskningsstudien av kolbalansen i nordlig skog i Sverige.Forskarna har mätt både markens avgivning och vegetationens upptag av koldioxid i 50 olika skogsbestånd vid ett stort antal tillfällen under tre års tid. På så vis har de kunnat bestämma kolbalansen för bestånden och för skogslandskapet i sin helhet. De undersökta lokalerna består av skogar i olika åldrar, från hyggen till äldre skogar, samtliga i Svartbergets försökpark i Vindeln. Totalt täcker studien ett 68 kvadratkilometer stort skogslandskap.

Resultaten ger fördjupad kunskap om flera av de frågor som diskuteras idag. Bland annat visar de att ett kalhygge övergår från att vara kolkälla till att vara kolsänka redan inom ett decennium, och att markens avgivning av koldioxid genom nedbrytning verkar vara mer eller mindre konstant oavsett skogens ålder.

– Vi kan inte se spår av det som har kallats koldioxidbomb efter en avverkning. Det här resultatet gäller nordliga, brukade skogar. Det är möjligt att mer näringsrika skogar i varmare klimat reagerar på ett annat sätt, säger Matthias Peichl.

Forskningsstudien visar alltså att de koldioxidutsläpp som sker från ett hygge efter en avverkning inte beror på att markens koldioxidavgivning ökar utan på att trädens kolinbindning uteblir.
Forskarna hoppas att studien ska kunna användas som en robust referensnivå som gör det möjligt att jämföra kolbalansen för dagens skogsbruk med andra skötselalternativ, till exempel hyggesfritt skogsbruk eller att lämna skogar för fri utveckling.

Att forskning bedrivs i vårt land ser vi på Meraskog mycket positivt på. För att vi ska kunna hjälpa våra skogsägare att arbeta med ett långsiktigt och hållbart skogsbruk som håller i generationer behöver vi ha relevant forskning som grundas på vårt geografiska område.

Hela artikeln skriven av SLU kan du läsa här.

KONTAKTA OSS

I bild ser vi fältassistenten Falco Luz och forskningsingenjören Rowan Messmer vid SLU som mäter flödet av koldioxid från marken med en mätkammare i en ungskog nära Vindeln. Foto: Andreas Palmén