Varför ser det ut som det gör efter en avverkning?
10 Oct, 2017
Efter en röjning eller avverkning så kan ett skogsområde se ut på olika sätt. Vad är det egentligen som avgör hur det ser ut efter en åtgärd? Ja, det är många faktorer som spelar in. Skogens och markens tillstånd till exempel, hänsyn till ekosystemet och de regler och hänsynstagande som skogsbolagen följer.
För att få svar har vi intervjuat Jonas Hansson. Han är skogsägare och kund till Meraskog men också avverkningsentreprenör. Vi har också pratat med Mikael Mattsson som är vd för Meraskog i Jämtland AB.
Miljöcertifiering
Förr var det få entreprenörer som hade fokus på naturvård i samband med avverkningar. Jonas Hansson berättar: - Sedan 90-talet har det här förändrats. Många av de svenska skogsbolagen följer numera en standard för miljöcertifiering enligt FSC eller PEFC
Certifieringen har bland annat tagits fram för att främja en kombination av långsiktig och hållbar skogsproduktion kombinerat med biologisk mångfald. Certifieringen omfattar också kulturmiljöer och estetiska värden.
Kvalitetsuppföljning av entreprenörer
Entreprenören får alltid så kallade trakthandlingar innan en avverkning. Handlingarna innehåller tydliga direktiv och kartor för att säkerställa att arbetet utförs på ett korrekt sätt. För att kunna garantera bra kvalitet så görs kontinuerliga uppföljningar där man kontrollerar att entreprenörerna följer de angivna riktlinjerna.
Mikael Mattsson, vd för Meraskog i Jämtland berättar: - Duktiga entreprenörer är alltid attraktiva. Vi kräver att de är certifierade enligt PEFC och vi kontrollerar att de har goda referenser för att få börja jobba åt oss. Vi är ett ganska litet företag och för oss är det personliga viktigt. Entreprenörens jobb är en stor del i leveransen från oss till skogsägaren och därför ställer vi höga krav på dem vi samarbetar med.
Skogsägarens möjlighet att påverka vid en avverkning
Hur mycket kan du som skogsägare själv påverka hur det ska se ut efter exempelvis en avverkning?
Mikael Mattsson berättar: - Ja, det beror det helt på hur aktiv du som skogsägare vill vara. Många av våra kunder vill att vi sköter hela processen åt dem och då ser vi till att allt görs på ett bra sätt och enligt konstens alla regler. Sedan finns det andra skogsägare som vill göra en del själva och det går självklart också bra. Underväxtröjning är en sådan åtgärd som en del väljer att göra själva. Viktigt att man då lämnar ”underväxt” i kantzoner mot vattendrag eller annan fuktig mark som skall lämnas.
En viktig sak att förstå, fortsätter Mattsson, är att mjuka värden kan vara nog så viktiga som att standarder och certifieringskrav. Om en skogsägare vill avverka men bevara en liten glänta där denne som liten alltid brukade fika med sin farmor, så är det fullt möjligt.
Mikael Mattsson berättar: - Här är det viktiga att du som skogsägare berättar om dina önskemål. Då kan vi sen tillsammans med entreprenören se till att gläntan – eller vad det än är som du vill bevara av personliga skäl – lämnas orörd.
Högstubbar ser till att ekosystemet fungerar
Många tycker att det ser konstigt ut när högstubbar lämnats kvar efter en avverkning. Det är reglerna i PEFC-certifieringen som påverkar att de lämnas kvar. Det finns fågelarter, t.ex. spillkråkan, som är helt beroende av insekter som lever av stående död ved. För att ekosystemet ska fungera efter en avverkning kräver PEFC att minst tre högstubbar per hektar lämnas kvar vid en avverkning.
FOTO: Nic Kruys. Är du nämre intresserad av olika sätt att bidra till det biologiska mångfalden kan du läsa artikeln Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast där Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.
Vindfällen blir hem åt skadeinsekter
Efter en stor storm krävs ofta en aktiv insats för att rädda det virke som blåst ner och förhindra ytterligare skador på den skog som står kvar. Jonas Hansson förklarar: - Ligger det kvar en massa nedblåsta träd på marken så kan skadeinsekter massföröka sig. Gamla vindfällen som legat ett tag utgör däremot ingen fara – de bidrar inte till fler skadeinsekter. För att rädda virke och se till att inte skadedjur får fäste i träd som blåst omkull, är det viktigt att agera snabbt efter en storm.
Naturvärdesträd vs utvecklingsträd
Vissa träd anses ha särskilt stort värde för naturen och de ska lämnas kvar vid en avverkning. Det handlar ofta om gamla, grova och stora träd. Ibland kan det också vara brandskadade träd. De här träden lämnas kvar för att leva, dö och förmultna på sin plats i skogen. Det finns larver som trivs extra bra i brandskadade eller gamla träd. De här larverna äts av bland annat hackspetten.
Finns det få så kallade naturvärdesträd så lämnas istället utvecklingsträd kvar. Det är träd som tros kunna utveckla höga naturvärden. Skogsägare ska i genomsnitt lämna minst 10 naturvärdesträd/utvecklingsträd per hektar.
Träd vid vattendrag extra viktiga
Skog som ligger vid vatten är särskilt viktig. Den ser till att god vattenkvalitet bibehålls och bidrar till den biologiska mångfalden. Därför sparas kant- och skyddszoner där skog gränsar mot sjöar, vattendrag och våtmarker både vid gallring och föryngringsavverkning.
Hur påverkas ekosystemet av att träd tas bort i närheten av vatten? Jonas Hansson berättar: - Skulle du ta bort all vegetation vid ett vattendrag så kommer vattentemperaturen sannolikt bli högre. Det påverkar djurlivet och ekosystemet. Du får heller inte köra med en skogsmaskin anslutning till en vattenkälla. Även det kan påverka ekosystemet negativt.
FOTO: Skogforsk Eva Ring. Läs gärna Skogforsks artikel Skog längs små vattendrag - hur ser den ut? om du vill djupdyka i kantzoner och hur det går att skydda vattendrag från negativ påverkan.
Skogsdungar som lämnas kvar
Ibland lämnas en liten skogsdunge kvar mitt på ett hygge. En anledning kan vara dålig bärighet så istället för att eventuellt skapa körskador så lämnar man det orört. En annan anledning är att man enligt certifieringen skall lämna ett antal träd kvar som evighetsträd och då lämnar man en dunge istället för att sprida ut dem över ett större område. Körskador kan frigöra markbundet kvicksilver i marken och om vatten blir stående länge i en körskada och sen hamnar i vattendrag så riskerar kvicksilvret att hamna i vattendrag. En anledning till att undvika körskador.
Det kan också finnas en annan anledning till att ett område lämnats orörd. I forskning har det kunnat konstateras att vissa naturområden bör lämnas kvar för att de ska efterlikna ett naturligt naturtillstånd. Såna områden kallas ”NO” eller ”NS” i den gröna skogsbruksplanen, skall vara minst 0,3 ha. Det står för ”Naturvård Orörd” eller ”Naturvård Sällan”. Enligt PEFC-certifieringen skall minst 5 % av den produktiva arealen avsättas på det här sättet.
Vid en slutavverkning så uppkommer rester av grenar och toppar. Jonas Hansson förklarar: - I skogsbranschen kallas detta ”grot”. I vissa fall köper värmeverken grot för att använda som bränsle. Men det är bara på medelgoda till goda marker som det är aktuellt. På magrare marker ska groten istället lämnas kvar för inte dränera marken på näring.
Efterfrågan på grot, styrs också av vädret. Varma vintrar ger en mindre efterfrågan. På goda marker så kan det också vara en fördel att ta tillvara på groten för att underlätta inför kommande markberedning och plantering.
Nedröjda träd lämnas ofta kvar
Röjning av ungskog räknas inte som skogsavverkning. Trots det, så är det en åtgärd som påverkar vilken avkastning du som skogsägare kommer att få av din skog i framtiden. Röjda bestånd ger större valmöjligheter längre fram och ett högre nettovärde vid framtida gallringar eller slutavverkning. Vid röjning så lämnas de nerröjda träden kvar av två anledningar. Jonas Hansson berättar: - Dels lämnas de nerröjda stammarna kvar av ekonomiska skäl - det kostar mycket att ta tillvara dessa. Dels lämnas de kvar för att brytas ner och skapa näring för den uppväxande skogen.
